Hej, nu har jag varit på plats i Falun sen i lördags kväll
och någon form av regelbunden bloggning är det dags att upprätta igen.
Den senaste månaden har jag som ni vet jobbat, det har varit
hur kul som helts. En riktigt bra arbetsplats jag fick tillfälle att jobba på
och jag trivdes verkligen med mina uppgifter och arbetskamrater. Jag hoppas få
jobba där snart igen, så kul var det. När man jobbar lite drygt 40 timmar i veckan
så är det dock ett pussel att få ihop träningen och även om man lyckas med det
så är det inte alltid man har energi till att få någon kvalitet på träningarna.
Nu till Cykelvasan så vart det rätt tydligt / ett litet
uppvaknande för mig. Kroppen går inte utav sig själv utan man behöver ta hand
om den som vilken maskin som helst. Veckan innan cykelvasan innebar jobb, för
lite träning, mindre och sämre kost än vanligt, kanske lite för lite vätska med.
Jag var aldrig riktigt på hugget och hade långt ifrån min vanliga kapacitet. Fick tidigt krampkänningar, trots detta så körde jag envist på. De sista milen hade
jag ingen fart alls att tala om men det kändes ändå inte så tokigt som det blev
när jag gick imål...
...För då fick jag sån fruktansvärd kramp att jag vart helt
paralyserad och när jag efter nästan två timmar fortfarande inte kunde röra mig
så fick läkarna ryka in och ge mig lite dropp innan jag 4 timmar efter målgång
kunde röra mig. Det var ingen höjdare, rätt otäckt ett tag till och med.
I övrigt så var jag riktigt imponerad över arrangemanget.
Shit vilket arrangemang alltså, inte första gånget detta lopp anordnades, det
märktes.
Pappa och Leo var med upp så det var riktigt trevligt. Igår
åkte de hem till Norrköping och jag träffade Pontus, Casper, Fredrik och
Felicia vilket var såååå kul!
Nu drar sista året i Falun igång och jag ser fram emot det väldigt
mycket, ska ta vara på sista året i skolan göra det så bra jag bara kan!
Nu är jag strax i Äppelbo där jag ska hälsa på Hannes i ett
par dagar, vad vi hittar på får vi se, det blir garanterat kul :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar