Bitterheten släppte snart och jag njöt riktigt av cyklingen i mörkret. Där mitt i mörkret såg jag alla möjliga ting, trodde jag. Efter 15 min såg jag första rörelsen när ett rådjur höll på att kasta mig av cykeln, kort därefter ser jag två lysen i skogen. Vem kan det vara som är lika tokig som jag? Det visade sig bli en ny bekantskap, Singlespped-Jesper.
På en Singlespeed 29" stålram med 2.5 bar i däcken fullständigt öste han på mellan 75 och 130 i kadens, sjukt imponerande. Fan en sån måste jag med ha.
Kl. 10 imorse möttes vi upp igen då för ett lite längre pass blev mest större vägar pågrund av det underkylda regnet som vi hade under natten, 3 plus och blöta vägar var fint.
Handskar från min Kollega Mari, hur fina? Såå sköna.
Noooorrrrkkööööpppiiinngg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar